Den nionde juni är det val till Europaparlamentet, och en av årets stora utmaningar är det växande antalet EU-kritiska och högerpopulistiska politiker i parlamentet. Det är en fråga som väcker engagemang bland studerande vid Helsingfors universitet – trots Finlands historiskt låga siffror när det kommer till ungas valdeltagande.
Enligt en rapport från tankesmedjan ECFR kommer partigrupperna på högra ytterkanten att få ökat mandat. ECFR:s prognos baseras på nuvarande opinionsläge och visar att högerpopulistiska partier kan bli störst i nio EU-länder. Efter sommaren kan EU-skeptiska, populistiska och högerextrema partier ingå i EU:s största partigrupper.
För Lotta Ketonen och Helena Syrjänen som studerar etnologi vid Helsingfors universitet har de växande EU-kritiska rösterna blivit en anledning till att rösta.
– Det de vill går emot mina värderingar. Då vill jag rösta för att visa var jag står och vad jag tror på, så att de inte får inflytande, säger Ketonen.
– Det finns en känsla av samhörighet och vilja att kämpa för mänskliga rättigheter, säger Syrjänen.
De partigrupper som skulle växa vid ett sådant utfall är dels European Conservatives and Reformists, ECR, som Sannfinländarna och svenska Sverigedemokraterna tillhör, men också om den mer högerradikala Identity and Democracy (ID), där Sannfinländarna satt till och med 2019.
Båda grupperna är högerpopulistiska och EU-kritiska och arbetar bland annat för att stoppa åtgärder för att minska klimatförändringarna och minska länders skyldigheter att ta emot asylsökande.
– Det är ett hot mot alla, inte ens högern förstår vad det är de förespråkar. Det är väldigt oroande, både för länder inom EU men också för människor som vill söka asyl inom EU. Det är en av de stora anledningarna till att rösta, säger en student vid Helsingfors universitet*.
Emil Teirfolk läser en magister i journalistik på Helsingfors universitet. Han kommer också att rösta i EU-valet.
– Det lönar sig nog att rösta i alla val, säger Emil Teirfolk.
Han tycker att EU-samarbetet är positivt i och med allt ekonomiskt samarbete som det möjliggör, men att det finns en baksida där EU kan upplevas som byråkratiskt och långt ifrån den vanliga människan.
En student** som kommer in på universitetet under en paus från den demonstration för Palestina som pågår utanför huvudentrén berättar hur han ställer sig till det stundande EU-valet.
– Jag är ju kritisk till EU av helt andra skäl än de EU-kritiska partigrupperna. Till exempel att de är passiva i relation till folkmordet i Palestina, säger han.
Trots att studenten är kritisk mot EU, tycker han att det är viktigt att rösta.
– Jag tror att sättet som demokrati kan påverka verkligheten är begränsat, och därför krävs andra alternativ med mer direkt påverkan, men det är viktigt att använda alla sätt du kan för att påverka.
Studerande är oroliga över ökad högerpopulism
Valdeltagandet bland unga i Finland har historiskt sett varit lågt, och 2019 röstade bara ungefär var fjärde finländsk medborgare i åldrarna 19-35, enligt Statistikcentralen. Det är någonting som flera av studenterna nämner, samtidigt som en oro över de högerpopulistiska partierna blir en motivation till att rösta.
Den tidigare nämnda studerande på Helsingfors universitet* säger att han är tacksam över möjligheten att rösta, samtidigt som han menar att högerkantens förutspådda ökning också motiverar.
– Jag kommer rösta i EU-valet. Jag är orolig över den växande högerpopulistiska rörelsen i Europa, och jag tror att röstdeltagandet kommer att vara lågt, så därför att det är viktigt att rösta, och att rösta på andra, bättre alternativ, säger han.
* Vi har inte namnet på denna studerande.
** Vi har inte namnet på denna studerande heller.
Hur känner studerande inför EU-valet? Kommer de alls rösta? Vi tog oss ut för att tala med studenter vid Helsingfors universitet om deras känslor inför EU-valet!
Artikel: Moa Karlsson
Klipp: Sigrid Hult