Miljö och försvar är bland de viktigaste frågorna för förstagångsväljare. Foto: Alva Dahlblom
Unga i Finland är sämst i Norden på att rösta i Europaparlamentsvalet. Många unga väljare upplever att de inte vet hur de påverkas av EU.
– Att unga personer inte röstar i valet kan komma att bli en utmaning för demokratin, säger Janette Huttunen, projektforskare på Åbo Akademi.
Europaparlamentsvalet ligger bakom hörnet, och frågan om ungas valdeltagande har blivit mer aktuellt än någonsin innan. Unga väljare i Finland har det sämsta valdeltagandet i Norden, säger Janette Huttunen, projektforskare på Åbo Akademi. Huttunen menar att det låga valdeltagandet underminerar den demokratiska legitimiteten.
Förstagångsväljare känner att EU känns långt bort och abstrakt
Förstagångsväljaren Karin Särs, som studerar socialt arbete på Svenska social- och kommunalhögskolan, säger att hon kommer rösta, men att det är svårt att greppa hur hon påverkas av Europaparlamentsvalet.
– Jag ska rösta i år. Exakt vilken kandidat vet jag inte, men jag har ett hum om vilka som kan vara relevanta, säger hon.
Hur bra koll har du på Europaparlamentsvalet?
– Inte jättebra koll. Hela EU känns väldigt långt bort och det är inte så självklart hur just jag påverkas.
Vilka frågor är viktiga för dig?
– Min bror jobbar med jordbruk så det kan jag tycka att är en viktig fråga, jag vet att hans jobb påverkas väldigt mycket av EU-beslut.
Det är viktigt att rösta i sitt första val
Projektforskare Janette Huttunen menar att förstagångsväljare är duktiga på att rösta i sitt första val.
– Vi kan se att förstagångsväljare har högt valdeltagande, men efter att de röstat en gång försvinner engagemanget och sen slutar många unga rösta. Unga personers åsikter syns sällan i politiken när valdeltagandet är lågt, säger Huttunen.
Hon berättar att det låga valdeltagandet till stor del beror på att unga personer inte upplever att politiker bryr sig om deras framtid och intressen. Därför känner många unga att deras röster inte kommer att göra skillnad, dessutom känns röstandet inte som en medborgerlig plikt för många unga.
Vad är en ”ung väljare”?
– Det är en väldigt svår fråga och den kategorin definieras väldigt olika runt om i Europa. I Italien pratar man ofta om att man är “ung” ända fram till 35-års åldern, men inom nordiska forskningsinstitutioner brukar vi dela upp unga väljare i 18-24 och 25-29 år.
Janette Huttunen forskar bland annat om ungas valdeltagande i Finland. Foto: Säde Puusa.
Krig och klimatfrågor är viktiga för unga väljare
Också Emmi Peuronpää, 21, och Marianna Räsänen, 21, vill rösta i det kommande EU-valet. De säger ändå att de inte är hemskt insatta.
– Men jag har nog kollat på några kandidater, lägger Räsänen till.
Peuronpää studerar ekonomi och Räsänen studerar farmaci. De har följt med EU-valet en del på sociala medier. Båda tycker ändå att valet inte har diskuterats hemskt mycket bland deras vänner.
Marianna Räsänen (till vänster) och Emmi Peuronpää(till höger) vill rösta i EU-valet men tycker att valet inte har fått lika mycket uppmärksamhet som andra val, foto: Lilli Vainio
– Man skulle kunna prata mera om hur valet påverkar oss som studerande. Det skulle nog göra det mera intressant, säger Peuronpää.
Peuronpää anser ändå att EU har en stor betydelse och att det är viktigt att påverka.
– Jag tror nog att EU:s betydelse har blivit viktigare under de senaste åren, men jag vet inte om det påverkar mig själv hemskt mycket. Men jag tycker ändå att det är viktigt att påverka, säger Peuronpää.
Det finns vissa frågor som känns speciellt relevanta nu före valet.
– Kanske just nu krigen och allt som har att göra med det och också klimatet, säger Peuronpää.
Kampanjer måste ta unga i beaktande
Janette Huttunen säger att politiker måste vara ungdomliga och coola men ändå politiska och sakliga för att kunna nå de unga väljarna utanför sina valkampanjer.
Enligt henne har blivit bättre nu på senare tid men det kan vara en utmaning att synas på de sociala plattformar där unga spenderar sin tid.
– Online är en plats där politik sker och händer, så politiker måste synas där och man måste också tala på ett sätt som unga förstår och engageras av.
Vilken roll har förstagångsväljare i valet?
– Det är viktigt att man röstar första gången man har möjlighet att göra det. Dels för att bruka sina demokratiska rättigheter, men främst för att känna att man blir en del av politiska institutioner.
EU-kommissionens undersökning om valdeltagande bland väljare 18-30 år
Valdeltagandet bland röstberättigade tidigare år:
Finland Sverige
2009 38,6 45,5
2014 39,1 51,1
2019 40,8 55,3
Källa: Europaparlamentet
text av: Lilli Vainio, Alva Dahlblom