Valtrötthet, avlägset och komplicerat. Det är ord som beskriver det stundande EU-valet, när vi frågar förstagångsväljare på Aalto universitetet i Helsingfors.
— Detta val har synts mycket mindre i medier än riksdagsvalet och presidentvalet, säger datateknikstudenten Iiro.
Det närmar sig EU-val och kandidaterna är klara. Under tidigare val har Finland haft lägst valdeltagande bland unga i Norden. Anledningen kan vara att finländare tror att de inte kan tillräckligt om politik för att delta, menar Janette Huttunen, statsvetare på Åbo Akademi.
— Forskning visar att finländare tror att de inte förstår politik och att de har lågt självförtroende angående sin politiska kapacitet. Det här är ett speciellt finskt drag som inte syns i andra länder på likadant sätt, säger Janette Huttunen.
Det låga valdeltagandet bland unga kan bero på att det kan vara svårt att få information om EU. Huttunen belyser att mediehus vanligtvis har en större andel journalister som fokuserar på nationella frågor jämfört med EU-frågor. Detta kan medföra att det blir enklare för medborgare att utveckla politiska åsikter om inhemsk politik, vilket i sin tur underlättar den nationella röstningen, menar Huttunen.
Hon förklarar vidare att den dämpade EU-debatten kan göra att det blir svårt för medborgarna att se relevansen av EU.
— När vi inte följer med och när det inte väcker känslor känner vi inte heller behov eller intresse att rösta och påverka de stora diskussionerna. EU-val och EU-politik ligger också så långt från människors vardag, eller det känns som så. Om man inte har starka orsaker att rösta kan det lätt bli så att man inte röstar, säger Janette Huttunen.
Juhani, 20, och Iiro, 21, förklarar att de gjort en valkompass men inte fått grepp på hur de ska rösta än. De båda tycker att det har varit bristfälligt med information gällande EU-valet.
— Jag vet inte särskilt mycket om EU-valet, säger Juhani.
— Jag känner samma, detta val har synts mycket mindre i medier än riksdagsvalet och presidentvalet, det berättas inte lika mycket grejer på medier, inflikar Iiro.
De förklarar att säkerhetspolitiska frågor väger tyngst för dem i årets EU-val.
— Jag tycker det är viktigt hur kandidaten driver Finlands frågor i EU. Sen lägger jag fokus på situationen mellan Ryssland och Ukraina. Jag vet inte om detta är relevant, men jag tänker också på stora frågor som vad EU borde göra med situationen i Mellanöstern, säger Iiro.
Kompisarna Alicia, 21, och Sanna, 21, sitter ute i solen på campusområdet när vi kommer fram till dem. De anser inte att de märkt av EU-valet i någon större utsträckning och de har inte diskuterat det i kompiskretsen då de upplever att EU känns avlägset och komplicerat. De förklarar att de försökt sätta sig in i potentiella kandidater att rösta på, men att de ännu inte tagit några beslut. Deras hjärtefrågor är hållbarhet och en öppen invandringspolitik.
Klimat och miljö står i fokus för ekonomistudenten Minttu, 22, när det kommer till EU-valet. Hon förklarar att hon kommer att rösta den nionde juni, men att hon tycker att det varit tyst i media gällande valet.
— Vi har inte pratat något om EU-valet i min kompisgrupp, jag tror att det är för att det nyss har varit presidentval och det har tagit all energi, säger hon och fortsätter:
— Sen tror jag inte att folk har så bra koll på EU och vad de gör, det kan kännas långt bort för oss i Finland.
Presidentvalet tidigare i år har också krävt tid och uppmärksamhet för Tommi, 22, som studerar matematik.
— Jag borde säkert rösta i EU-valet, men det har varit så många val nu så jag har lite valtrötthet.
Han förklarar att han kommer att rösta men att han inte har någon tydlig bild av vem som kommer få hans röst och att han inte har lagt energi på att bli insatt.
— Allmänt så tycker jag att folk följde presidentvalen aktivt och nu orkar man inte… jag har iallafall inte följt detta val alls, säger Tommi.
Evelina Ehngren
Maria Rökman
Nadja Sirkka
Se även: Frågorna som drar förstagångsväljarna till valbåset
Vilka frågor är viktigast för förstagångsväljare? Studenter på Aalto universitet tycker att säkerhetspolitik, miljö och klimat ligger de varmast om hjärtat.