Miljö- och klimatfrågor toppade intresselistan inför valet 2019. I år verkar intresset ha svalnat. – Synligheten och kunskapsläget är inte bra alls.
I juni väljs vilka som ska representera EU under de kommande fem åren. Paula Koch är 25 år och ska rösta i EU-valet för andra gången. För henne är de viktigaste ämnena hur samhället inkluderas i beslutsfattandet, bibehållandet av EU, och miljöfrågor.
Koch läser mycket om miljö och klimat men tycker att konkret information är svår att hitta.
– Jag tycker inte att det finns tillräckligt med planering eller öppenhet om var vi ligger till, vad vi faktiskt kommer att göra och vilken politik vi kommer att ha, säger Koch.
Klimatet femma i Europa
Inför varje EU-val gör Eurobarometern en undersökning i medlemsländerna. År 2019 var klimatfrågan den näst viktigaste frågan i hela Europa och den allra viktigaste för finländska väljare. I år har frågan sjunkit till femteplats i Europa, och tredjeplats i Finland.
Markku Ollikainen, professor i miljöekonomi och klimatpolitik, tror att det minskade intresset kan bero på att frågan var extra aktuell inför det förra valet. Då följde valet både klimatmötet i Paris och IPCC:s 1,5-graders rapport.
– Det dominerade diskussionerna, eftersom budskapet var ganska dramatiskt: att redan en halva grads skillnad har en enorm påverkan på skadorna, säger Ollikainen. Och det här diskuterades överallt i Europa.
Ollikainen säger att de ämnen som är aktuella och berör mest är det som folk tar i beaktande då de röstar.
– Det är klart att kriget i Ukraina och covid-pandemin har lett till att frågor om säkerhet har blivit så viktiga.
Bild: Helsingfors Universitet
Sverige sticker ut
I undersökningen framgick att intresset för klimatarbetet hade gått ner i alla länder – med ett undantag. I Sverige var klimatet fortfarande den viktigaste frågan för väljarna.
– Attityden i Sverige har alltid varit mer miljövänlig än i Finland.
Ollikainen tillägger att Sverige drabbats mer konkret av klimatförändringen genom kraftiga skogsbränder, stormar och översvämningar.
– Det kan också vara en orsak till att man ännu tänker så mycket på klimatfrågor i Sverige.
Målen ändras inte
Även om det minskade intresset kan påverka valresultatet kommer en snävare klimatpolitik inte påverka EU:s klimatmål, förklarar Ollikainen
– Målen för 2030 ändras självklart inte. Det är lagstadgade inom EU och alla medlemsländer, säger Ollikainen. Bakåt flyttas de inte i alla fall.
Däremot säger Ollikainen att den mer kritiska frågan handlar om vad som händer efter 2030 för att EU ska bli klimatneutralt 2050.
För lite information
På frågan om det finns tillräckligt med information tillgänglig om klimatrelaterade frågor är Ollikainen tydlig.
– Jag kan svara enkelt, nej. Synligheten och kunskapsläget är inte bra alls. Det finns helt för lite förståelse för klimatförändringens konsekvenser.
De här frågorna kommer inte fram i valkampanjerna menar han, iallafall inte i de finska.
– Om EU inte längre skulle leda klimatpolitiken så skulle hela världen stanna upp. Jag är nog orolig över hur valresultaten kommer se ut.
Även Paula Koch känner oro inför resultatet.
– Vi inkluderar fortfarande inte det som vi borde i lagstiftningen, och vi tar väldigt små steg för att närma oss det. Jag tror inte att de politiska besluten motsvarar allvaret i frågan.
Text: Alexandra Heerman & Sanna Manske