Valdeltagandet i EU-valet har varit lågt i alla åldrar, men framförallt bland unga. Man kan även se skillnad på vad unga väljare prioriterar när de går och röstar.
– De beslut som fattas på EU-nivå påverkar vår vardag fast vi kanske inte alltid inser det.
Det var få som röstade i det senaste EU-valet 2019 och i Finland och Sverige är det unga upp till 25 års ålder som väljer att stanna hemma under valdagen. När det är val igen den 9 juni tror Janette Huttunen, projektforskare vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo akademi, att antalet unga röstare inte kommer att skilja sig mycket från tidigare år. Hon tror att det bland annat beror på att unga har andra saker som de fokuserar mer på än politik.
Studenterna Emma Ojala, Selma Fagerholm och Robin Rosenberg vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, kommer alla att rösta i EU-valet.
– Det är viktigt att rösta i alla val, och de beslut som fattas på EU-nivå påverkar vår vardag fast vi kanske inte alltid inser det, säger Ojala.
Man kan även se att unga skiljer sig från de äldre väljarna när det kommer till vilka frågor de prioriterar. Unga personer i Sverige prioriterar till exempel miljö, klimat och jämställdhet.
Ojala, Fagerholm och Rosenberg har alla en gemensam EU-fråga som de bryr sig om, och det är klimatet. Men de tycker också att andra frågor är viktiga.
– Klimatet, invandring, fiskepolitik och inre marknaden. I princip alla EU:s kompetensområden är av intresse för mig, säger Rosenberg.
Ojala och Fagerholm lyfter båda fram säkerhetspolitik som en viktig fråga för dem.
EU består av flera organ som samarbetar på olika nivåer. Det kan vara svårt att hålla koll på vilka arbetsuppgifter de olika organen har.
– Det är svårt att veta vad som görs på vilken nivå och inom vilken instans. Det är svårast att hålla koll på det byråkratiska inom EU, säger Fagerholm.
Rosenberg håller med om att EU nog är en av de mer svårbegripliga organisationerna.
Enligt Huttunen deltar unga i politiken också på andra sätt än genom att rösta i val, till exempel genom politiska rörelser som understöder vissa enskilda frågor eller konsumentval. Konsumentvalen kan handla om till exempel politiska bojkotter eller buykotter, som betyder att man visar sin politiska åsikt genom att inte köpa vissa varumärken.
Oro över olika frågor driver vanligtvis unga till att delta i politiken. Unga kan också visa sin politiska åsikt genom aktivism eller genom att gilla inlägg på sociala medier.
Reportrar: Theo Björnstedt Veronica Gillberg
Fem snabba fakta om EU