{"id":309,"date":"2024-05-16T16:19:06","date_gmt":"2024-05-16T14:19:06","guid":{"rendered":"https:\/\/kurssite.jmg.gu.se\/euvalet24\/?p=309"},"modified":"2024-05-19T21:30:52","modified_gmt":"2024-05-19T19:30:52","slug":"hard-konkurrens-om-toppjobbet-i-eu","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kurssite.jmg.gu.se\/euvalet24\/2024\/05\/16\/hard-konkurrens-om-toppjobbet-i-eu\/","title":{"rendered":"H\u00e5rd konkurrens om toppjobbet i EU"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Den 9 juni \u00e4r det dags att r\u00f6sta i EU-valet. Foto: TT<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Makten \u00f6ver Europa st\u00e5r p\u00e5 spel. Kampen om chefsrollen p\u00e5 EU-kommissionen skapar starka k\u00e4nslor och m\u00e5nga diskussioner kring vem som f\u00e5r best\u00e4mma. Fem av kandidaterna till toppjobbet drabbar nu samman i tv-s\u00e4nd debatt.<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

\u2013 Id\u00e9n \u00e4r att det nya systemet skulle demokratisera processen och samtidigt g\u00f6ra den mer transparent, s\u00e4ger Manuel M\u00fcller, EU-forskare p\u00e5 Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att v\u00e4ljarna i medlemsstaterna ska ha chans att p\u00e5verka vem som leder EU-kommissionen har Europaparlamentet inf\u00f6r de tre senaste valen uppmanat partigrupperna att utse toppkandidater till rollen. Syftet med systemet \u00e4r att g\u00f6ra de ledande europeiska politikerna mer synliga och skapa en tydligare koppling mellan v\u00e4ljarnas val och det kommissionsordf\u00f6randen vill genomf\u00f6ra under mandatperioden.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Manuel M\u00fcller forskar om EU-politik vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors. Foto: Jakob Stenvall<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

\u00c5sikterna g\u00e5r dock is\u00e4r<\/strong> kring hur bra systemet fungerar. Inf\u00f6r \u00e5rets EU-val har partigrupperna Identitet och demokrati<\/em> (ID) samt Europeiska konservativa och reformister <\/em>(ECR), d\u00e4r Sannfinl\u00e4ndarna och Sverigedemokraterna ing\u00e5r, inte utsett n\u00e5gra officiella kandidater. ECR skriver i ett pressmeddelande att systemet \u00e4r \u201cv\u00e4rdel\u00f6st\u201d och att det borde vara helt upp till Europeiska r\u00e5det (stats- och regeringscheferna) att f\u00f6resl\u00e5 vem som ska leda kommissionen. Synen p\u00e5 hur maktbalansen ska se ut skiljer sig \u00e5t.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Ett problem \u00e4r att medlemsstaterna har varit v\u00e4ldigt skeptiska till systemet fr\u00e5n b\u00f6rjan. De ser det som ett s\u00e4tt att \u00f6ka de europeiska partiernas inflytande p\u00e5 deras egen bekostnad, s\u00e4ger Manuel M\u00fcller.<\/p>\n\n\n\n

Fakta: EU-kommissionen
<\/strong>
- Kan f\u00f6renklat beskrivas som en regering.
- Best\u00e5r av 27 kommission\u00e4rer, en fr\u00e5n varje medlemsstat.
- Leds av en ordf\u00f6rande som godk\u00e4nns genom majoritet i Europaparlamentet efter varje EU-val.
- Presenterar lagf\u00f6rslag f\u00f6r Europeiska unionens r\u00e5d och Europaparlamentet.
- \u00d6vervakar hur v\u00e4l medlemsstaterna genomf\u00f6r och f\u00f6ljer EU-lagstiftning.

K\u00e4lla: commission.europa.eu<\/em><\/pre>\n\n\n\n
Till en b\u00f6rjan<\/strong> var det medlemsstaternas regeringar som utn\u00e4mnde ordf\u00f6randen f\u00f6r EU-kommissionen. M\u00fcller ber\u00e4ttar att en stor f\u00f6r\u00e4ndring skedde efter undertecknandet av Maastrichtf\u00f6rdraget 1992, d\u00e5 Europaparlamentet fick vetor\u00e4tt \u00f6ver nomineringarna.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Vid den tiden fungerade parlamentets godk\u00e4nnande mer som en gummist\u00e4mpel p\u00e5 regeringarnas nominering. Nu \u00e4r det ist\u00e4llet tv\u00e4rtom, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n
M\u00fcller p\u00e5pekar att toppkandidatsystemet \u00e4r n\u00e5got som vi har i m\u00e5nga parlamentariska demokratier i Europa. Id\u00e9n \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att ha samma system i EU-valet. Till exempel fungerar riksdagsvalen i Sverige och Finland s\u00e5 att det oftast \u00e4r partiledaren fr\u00e5n det st\u00f6rsta partiet som blir statsminister i den nya regeringen.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det \u00e4r inte sj\u00e4lvklart att toppkandidaten fr\u00e5n det st\u00f6rsta partiet blir kommissionsordf\u00f6rande \u00e4ven om den st\u00f6rsta partigruppen EPP tycker att det borde vara s\u00e5. Om ingen lyckas f\u00e5 en majoritet i Europaparlamentet \u00e4r det logiskt att partierna f\u00f6rs\u00f6ker hitta n\u00e5gon kompromisskandidat, s\u00e4ger Manuel M\u00fcller.<\/p>\n\n\n\n
Fakta: Valet av EU-kommissionens ordf\u00f6rande<\/strong>

- Partigrupperna i Europaparlamentet uppmanas utse toppkandidater, kallat Spitzenkandidat<\/em>.
- Systemet med toppkandidater \u00e4r inte inskrivet i f\u00f6rdragen, och d\u00e4rf\u00f6r inte obligatoriskt f\u00f6r partigrupperna.
- Europeiska r\u00e5det, allts\u00e5 medlemsstaternas stats- och regeringschefer, nominerar kandidater till omr\u00f6stning efter EU-valet.
- F\u00f6r att godk\u00e4nnas kr\u00e4vs att majoriteten av ledam\u00f6terna i Europaparlamentet r\u00f6star ja till kandidaten.

K\u00e4lla: commission.europa.eu, europarl.europa.eu<\/em><\/pre>\n\n\n\n
Den nuvarande kommissionsordf\u00f6randen<\/strong> Ursula von der Leyen var inte en av toppkandidaterna inf\u00f6r EU-valet 2019. Toppkandidaten f\u00f6r EPP var ist\u00e4llet tysken Manfred Weber, men han lyckades inte f\u00e5 den majoritet han beh\u00f6vde i Europaparlamentet. Han ans\u00e5gs n\u00e4mligen ligga f\u00f6r l\u00e5ngt \u00e5t h\u00f6ger f\u00f6r de liberala och partierna p\u00e5 v\u00e4nsterkanten. Han hade inte heller n\u00e5gon bred politisk erfarenhet. D\u00e4rf\u00f6r blev han inte godk\u00e4nd och partierna f\u00f6rs\u00f6kte hitta andra majoriteter i Europaparlamentet. Det misslyckades och de stora partierna nekade varandras kandidater, vilket gav Europeiska r\u00e5det spelrum att nominera sin egen kandidat \u2013 Ursula von der Leyen.<\/p>\n\n\n\n
Eftersom b\u00e5de stats- och regeringscheferna och Europaparlamentet har inflytande i processen \u00e4r det sv\u00e5rt att f\u00f6rutse vem som f\u00e5r jobbet. Det har ocks\u00e5 lett till att medier varit os\u00e4kra \u00f6ver hur man ska rapportera, menar Manuel M\u00fcller. Uppm\u00e4rksamheten har hamnat p\u00e5 systemet snarare \u00e4n kring sj\u00e4lva kandidaterna eftersom det var oklart om de i slut\u00e4ndan spelar n\u00e5gon roll.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Den huvudsakliga id\u00e9n bakom toppkandidaterna \u00e4r att de kandiderar f\u00f6r posten som kommissionsordf\u00f6rande. De mindre partierna har alltid varit medvetna om att det troligen inte \u00e4r de som f\u00e5r posten, men de vill fortfarande ha en toppkandidat s\u00e5 att de ocks\u00e5 kan synas.<\/p>\n\n\n\n
Hur har det fungerat?<\/em><\/strong> <\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n
\u2013 Partigrupperna sj\u00e4lva \u00e4r inte s\u00e4rskilt v\u00e4lk\u00e4nda, d\u00e4rf\u00f6r finns det en f\u00f6rhoppning att dessa ansikten skulle lyfta fram dem. Men ist\u00e4llet blev det andra v\u00e4gen runt: Eftersom partigrupperna \u00e4r s\u00e5 ok\u00e4nda s\u00e5 blev det sv\u00e5rt att f\u00f6rklara vem och vad dessa toppkandidater faktiskt \u00e4r, s\u00e4ger Manuel M\u00fcller.<\/p>\n\n\n\n
\"\"
Partigrupper i Europaparlamentet. Grafik: Europaparlamentet<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
Debatten mellan toppkandidaterna<\/strong> p\u00e5 torsdag den 23 maj genomf\u00f6rs i plenisalen i Bryssel. Det talade spr\u00e5ket blir engelska och ett flertal \u00e4mnen kommer diskuteras under det n\u00e4stan tv\u00e5 timmar l\u00e5nga tillf\u00e4llet. Att g\u00f6ra den gemensamma EU-politiken l\u00e4ttillg\u00e4nglig och f\u00f6rst\u00e5elig f\u00f6r medborgarna medlemsl\u00e4nderna \u00e4r viktigt enligt Manuel M\u00fcller.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Toppkandidatsystemet \u00e4r n\u00e5got som vi har i m\u00e5nga parlamentariska demokratier i Europa. Id\u00e9n bakom toppkandidatsystemet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att ha samma system i EU-valet.<\/p>\n\n\n\n
M\u00fcller ber\u00e4ttar att det i Tyskland och Benel\u00fax-l\u00e4nderna, som har haft m\u00e5nga toppkandidater genom \u00e5ren, finns en bredare f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r systemet. I dessa l\u00e4nder \u00e4r toppkandidaterna mer k\u00e4nda och syns frekvent i media. Det har till exempel lett till mer rapportering fr\u00e5n de partikongresser d\u00e4r dessa kandidater utses j\u00e4mf\u00f6rt med andra l\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 N\u00e4r det 2019 blev mycket diskussion i Tyskland om hur toppkandidaten Manfred Weber skulle positionera sig f\u00f6r att vinna \u00f6ver h\u00f6gern i EPP syntes detta i media. I samma veva blev partigruppen mer bekant f\u00f6r v\u00e4ljare. N\u00e4r man har intressanta ber\u00e4ttelser om personerna som \u00e4r toppkandidater s\u00e5 blir det l\u00e4ttare att ber\u00e4tta annat ocks\u00e5.<\/p>\n\n\n\n
Jakob Stenvall<\/em><\/p>\n\n\n\n
August Olofsson<\/em><\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Nedan presenteras de kandidater som bekr\u00e4ftat sitt deltagande vid debatten den 23 maj.<\/em><\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Ursula von der Leyen – Kandidat Europeiska folkpartiet (EPP)<\/strong><\/h4>\n\n\n\n
EPP \u00e4r det st\u00f6rsta partiet i det nuvarande parlamentet<\/strong> och ser ut som att de ocks\u00e5 blir det i det kommande valet.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Ursula von der Leyen \u00e4r den f\u00f6rsta sittande kommissionsordf\u00f6rande som st\u00e5r till f\u00f6rfogande som toppkandidat. EPP har ocks\u00e5 ett v\u00e4ldigt tydligt f\u00f6rspr\u00e5ng i opinionsunders\u00f6kningarna, d\u00e4rf\u00f6r har diskussionen varit v\u00e4ldigt mycket fokuserad p\u00e5 henne, s\u00e4ger M\u00fcller.<\/p>\n\n\n\n
M\u00fcller tror att Von der Leyen nu har en stor chans att vinna \u00f6ver resten av parlamentet<\/p>\n\n\n\n
\u2013 S\u00e5som jag ser det har hon v\u00e4ldigt goda chanser att vinna den majoritet i parlamentet hon beh\u00f6ver eftersom hon inte verkar vara helt oacceptabel f\u00f6r liberaler, socialdemokrater och gr\u00f6na.<\/p>\n\n\n\n
\"\"
Ursula von der Leyen tippas f\u00e5 fortsatt f\u00f6rtroende efter det kommande EU-valet. Foto: TT<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
65 \u00e5r<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Tyskland<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Politisk bakgrund:<\/strong> Fick sina f\u00f6rsta st\u00f6rre politiska uppdrag i b\u00f6rjan av 2000-talet. Har varit familjeminister, socialminister och f\u00f6rsvarsminister i olika tyska regeringar. \u00c4r med i tyska partiet CDU (Tysklands kristdemokratiska union).<\/p>\n\n\n\n
Utbildning:<\/strong> L\u00e4kare och forskare.<\/p>\n\n\n\n
Uppdrag inom EU:<\/strong> Rollen som ordf\u00f6rande i Kommissionen \u00e4r von der Leyens f\u00f6rsta uppdrag inom EU. Har m\u00e5let att g\u00f6ra Europa till den f\u00f6rsta klimatneutrala kontinenten till \u00e5r 2050.<\/p>\n\n\n\n
Sagt inf\u00f6r valet: <\/strong>Vill uppr\u00e4tta en europeisk demokratisk sk\u00f6ld som kan identifiera och ta bort p\u00e5verkanskampanjer och desinformation online, om hon v\u00e4ljs till en andra mandatperiod.<\/p>\n\n\n\n
K\u00e4llor: Europaparlamentet, EU-kommissionen<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
Nicolas Schmit – Kandidat Progressiva f\u00f6rbundet av socialdemokrater (S&D)<\/strong><\/h4>\n\n\n\n
I det h\u00e4r valet har S&D haft problemet<\/strong> att de haft m\u00e5nga v\u00e4lk\u00e4nda potentiella kandidater som funderat p\u00e5 att st\u00e4lla upp.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 F\u00f6rra \u00e5ret spekulerades det ifall Sanna Marin skulle st\u00e4lla upp. Som ung kvinna och v\u00e4lk\u00e4nd utomlands s\u00e5 skulle hon ha varit en v\u00e4ldigt intressant kandidat. Men hon valde att l\u00e4mna politiken. I slut\u00e4ndan blev det Nicholas Schmit \u2013 som inte \u00e4r ett v\u00e4lk\u00e4nt namn, s\u00e4ger M\u00fcller.<\/p>\n\n\n\n
Socialdemokraterna hoppas p\u00e5 att en dag bli den st\u00f6rsta gruppen igen. D\u00e4rf\u00f6r har de st\u00f6ttat id\u00e9n om att toppkandidaten fr\u00e5n den st\u00f6rsta gruppen blir kommissionsordf\u00f6rande.<\/p>\n\n\n\n
\"\"
Nicolas Schmit har varit Luxemburgs kommission\u00e4r under den nuvarande valperioden. Foto: TT<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
70 \u00e5r<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Luxemburg<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Politisk bakgrund:<\/strong> Schmit p\u00e5b\u00f6rjade sin politiska karri\u00e4r som arbetsminister i Luxemburg \u00e5ren 2009-2018. \u00c5r 2019 blev han invald till Europaparlamentet, men satt endast ett par m\u00e5nader innan han blev utn\u00e4mnd till kommission\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n
Utbildning: <\/strong>Doktor i ekonomi.<\/p>\n\n\n\n
Uppdrag inom EU: <\/strong>Kommission\u00e4r f\u00f6r syssels\u00e4ttning och sociala r\u00e4ttigheter. Tidskriften Politico beskriver Schmit som arketypen f\u00f6r en socialdemokrat som hunnit leda tuffa kamper p\u00e5 arbetsmarknaden. Som kommission\u00e4r f\u00f6r syssels\u00e4ttning och sociala r\u00e4ttigheter har Schmit f\u00f6rt fram ett direktiv som garanterar att minimil\u00f6nen h\u00e5lls p\u00e5 en sk\u00e4lig niv\u00e5 inom Unionen. Han har ocks\u00e5 k\u00e4mpat f\u00f6r att f\u00e5 igenom ett direktiv om att f\u00f6rb\u00e4ttra arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r gig-arbetare, men f\u00f6rslaget har strandat i f\u00f6rhandlingar mellan medlemsstaterna.<\/p>\n\n\n\n
Sagt inf\u00f6r valet: <\/strong>Har lovat att inte samarbeta med partigrupperingarna p\u00e5 ytterh\u00f6gerkanten: ID och ECR. Enligt Schmit ska EU arbeta f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra m\u00e4nniskors liv, f\u00f6rsvara demokratin och leda kampen mot klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n\n\n\n
K\u00e4llor: Politico, Euronews<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
Sandro Gozi – Kandidat Renew Europe<\/strong><\/h4>\n\n\n\n
De liberala partigrupperna <\/strong>har varit v\u00e4ldigt skeptiska till toppkandidatsystemet.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Som tredje st\u00f6rsta grupp har de, till skillnad fr\u00e5n EPP och S&D, v\u00e4ldigt liten chans att f\u00e5 sin kandidat invald. D\u00e4remot \u00e4r liberalerna v\u00e4ldigt starka i Europeiska r\u00e5det eftersom m\u00e5nga medlemsl\u00e4nder leds av liberala partier, s\u00e4ger M\u00fcller.<\/p>\n\n\n\n
Enligt M\u00fcller har de d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rsvaga toppkandidatsystemet genom att till exempel st\u00e4lla upp sju toppkandidater i valet \u00e5r 2019.<\/p>\n\n\n\n
\"\"
Sandro Gozi har haft flera uppdrag inom EU genom \u00e5ren. Foto: TT<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
56 \u00e5r<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Italien <\/strong>(invald i Europaparlamentet f\u00f6r Frankrike)<\/p>\n\n\n\n
St\u00e4ller upp som kandidat f\u00f6r partigruppen Renew Europe tillsammans med Marie-Agnes Strack-Zimmerman och Valerie Hayer.<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Politisk bakgrund: <\/strong>Sandro Gozi har en l\u00e5ng politisk bakgrund, med engagemang i fem olika italienska partier. Senast Viva Italia<\/em>, ett liberalt parti grundat 2019. Enligt uppgift var Gozi i unga \u00e5r med i det neo-fascistiska Movimento Sociale Italianos<\/em> ungdomsorganisation \u2013 n\u00e5got han sj\u00e4lv senare f\u00f6rnekat. Haft flera roller i italienska och franska regeringar, samt flera uppdrag inom EU sedan b\u00f6rjan av 2000-talet.<\/p>\n\n\n\n
Utbildning: <\/strong>Juridik, internationell politik, litteratur och filosofi.<\/p>\n\n\n\n
Uppdrag inom EU: <\/strong>Invald som en av de franska ledam\u00f6terna i Europaparlamentet. Medlem i flera kommitt\u00e9er som behandlar den inre marknaden och konstitutionella fr\u00e5gor. Dessutom i delegationer f\u00f6r relationer med olika utomeuropeiska l\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n
Sagt inf\u00f6r valet: <\/strong>Vill f\u00f6rdjupa och f\u00f6rst\u00e4rka det europeiska samarbetet genom att \u00f6verf\u00f6ra mer makt till EU. Vill sl\u00e5 ihop rollerna som ordf\u00f6rande f\u00f6r Europeiska r\u00e5det och Kommissionen till en roll, f\u00f6r att skapa en tydlig ledare f\u00f6r EU.<\/p>\n\n\n\n
K\u00e4llor: Le Point, Europaparlamentet<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
Terry Reintke – Kandidat De Gr\u00f6na\/EFA<\/strong><\/h4>\n\n\n\n
De Gr\u00f6na st\u00e4ller upp tv\u00e5 toppkandidater<\/strong>. Enligt M\u00fcller har De Gr\u00f6na l\u00e4nge haft en tradition av att ha tv\u00e5 toppkandidater \u2013 en kvinna och en man. S\u00e5 det \u00e4r inte s\u00e4rskilt f\u00f6rv\u00e5nande att de har samma system i EU-valet enligt M\u00fcller.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Terry Reintke har varit i en ledande position i gr\u00f6na ganska l\u00e4nge. Det h\u00e4r \u00e4r en position som betyder att hon kunde vara synlig f\u00f6r allm\u00e4nheten ifall det fanns mer rapportering om EU-politik, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n
\u00c5r 2014 h\u00f6ll De Gr\u00f6na en onlineomr\u00f6stning \u00f6ppen f\u00f6r alla i Europa och den kunde bekr\u00e4fta att m\u00e5nga har gr\u00f6na v\u00e4rderingar. Man beh\u00f6vde inte ens vara medlem i n\u00e5got gr\u00f6nt parti. D\u00e4remot blev antalet r\u00f6ster en besvikelse och partiet har valt att inte upprepa f\u00f6rs\u00f6ket. Nuf\u00f6rtiden v\u00e4ljer de toppkandidaterna genom omr\u00f6stningar inom partiet liksom resten av partigrupperna.<\/p>\n\n\n\n
\"\"
Terry Reintke \u00e4r vice ordf\u00f6rande i sin partigrupp. Foto: TT<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
36<\/strong> \u00e5r<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Tyskland<\/strong><\/p>\n\n\n\n
St\u00e4ller upp f\u00f6r De Gr\u00f6na tillsammans med Bas Eickhout<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n
Politisk bakgrund:<\/strong> Reintke b\u00f6rjade sin politiska karri\u00e4r i de tyska Gr\u00f6na unga, d\u00e4r hon satt i styrelsen 2008-2009. Efter det var hon talesperson f\u00f6r det Europeiska gr\u00f6na partiets ungdomsf\u00f6rbund 2011-2013. Invald i Europaparlamentet \u00e5r 2014 och omvald 2019.<\/p>\n\n\n\n
Utbildning: <\/strong>Statsvetenskap.<\/p>\n\n\n\n
Uppdrag inom EU: <\/strong>Reintke \u00e4r vice ordf\u00f6rande f\u00f6r de europeiska Gr\u00f6na och har varit medlem av partigruppen sedan \u00e5r 2014.<\/p>\n\n\n\n
Sagt inf\u00f6r valet: <\/strong>Under valkampanjen har Reintke betonat en socialt r\u00e4ttvis gr\u00f6n omst\u00e4llning. Enligt henne borde EU g\u00f6ra mer f\u00f6r att st\u00f6dja medborgare som riskerar hamna i kl\u00e4m i den gr\u00f6na omst\u00e4llningen. Hon f\u00f6respr\u00e5kar exempelvis en reform i st\u00f6det till jordbrukare i EU. Hon f\u00f6respr\u00e5kar ocks\u00e5 en \u00e5rlig investering p\u00e5 200 miljarder euro i milj\u00f6v\u00e4nlig energiteknik. Reintke har uteslutit samarbete med ytterh\u00f6gern.<\/p>\n\n\n\n
K\u00e4llor: <\/strong>Euronews, Europeiska Gr\u00f6na.<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
Walter Baier – Kandidat Europeiska v\u00e4nster<\/strong>n<\/h4>\n\n\n\n
V\u00e4nstern har alltid varit delad i sin syn p\u00e5 EU<\/strong> enligt M\u00fcller. <\/p>\n\n\n\n
\u2013 Vissa vill satsa p\u00e5 att st\u00e4rka demokratin i EU, medan andra delar av v\u00e4nstern anser att demokrati endast fungerar p\u00e5 den nationella niv\u00e5n, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n
V\u00e4nstern har hittills alltid nominerat en toppkandidat och satsar i \u00e5r p\u00e5 ett etablerat namn inom EU-v\u00e4nstern.<\/p>\n\n\n\n
\"\"
Walter Baier var l\u00e4nge ordf\u00f6rande i \u00d6sterrikes kommunistiska parti. Foto: TT<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
70 \u00e5r<\/strong><\/p>\n\n\n\n
\u00d6sterrike<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Politisk bakgrund:<\/strong> Var ordf\u00f6rande i \u00d6sterrikes kommunistiska parti (KP\u00d6) under \u00e5ren 1994-2006. Har haft uppdrag som politisk koordinator f\u00f6r n\u00e4tverket Transform europe, som samarbetar med Europeiska v\u00e4nstern. Sedan b\u00f6rjan av 2000-talet engagerad i att skapa dialog och m\u00f6te mellan ateister och katoliker genom projektet DIALOP.<\/p>\n\n\n\n
Utbildning:<\/strong> Doktor i ekonomi.<\/p>\n\n\n\n
Uppdrag EU:<\/strong> Blev i december 2022 vald till ordf\u00f6rande f\u00f6r Europeiska v\u00e4nstern.<\/p>\n\n\n\n
Sagt inf\u00f6r valet: <\/strong>Har sagt att det \u00e4r en moralisk och kulturell n\u00f6dv\u00e4ndighet att bek\u00e4mpa ytterh\u00f6gern. Lyfter fram klimatfr\u00e5gor och s\u00e4ger att den gr\u00f6na omst\u00e4llningen m\u00e5ste g\u00e5 hand i hand med bek\u00e4mpningen av sociala or\u00e4ttvisor.<\/p>\n\n\n\n
K\u00e4llor: Euronews, Transform Europe<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Makten \u00f6ver Europa st\u00e5r p\u00e5 spel. Kampen om chefsrollen p\u00e5 EU-kommissionen skapar starka k\u00e4nslor och m\u00e5nga diskussioner kring vem som f\u00e5r best\u00e4mma. Fem av kandidaterna till toppjobbet drabbar nu samman i tv-s\u00e4nd debatt. \u2013 Id\u00e9n \u00e4r att det nya systemet skulle demokratisera processen och samtidigt g\u00f6ra den mer transparent, s\u00e4ger Manuel M\u00fcller, EU-forskare p\u00e5 Utrikespolitiska … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":109,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-309","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kurssite.jmg.gu.se\/euvalet24\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/309","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kurssite.jmg.gu.se\/euvalet24\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kurssite.jmg.gu.se\/euvalet24\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.jmg.gu.se\/euvalet24\/wp-json\/wp\/v2\/users\/109"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.jmg.gu.se\/euvalet24\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=309"}],"version-history":[{"count":59,"href":"https:\/\/kurssite.jmg.gu.se\/euvalet24\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/309\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":638,"href":"https:\/\/kurssite.jmg.gu.se\/euvalet24\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/309\/revisions\/638"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kurssite.jmg.gu.se\/euvalet24\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=309"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.jmg.gu.se\/euvalet24\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=309"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.jmg.gu.se\/euvalet24\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=309"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}